Allt började 29/10 onsdag när jag fick helt vanlig halsont och lite kroppsvärk. En förkylning på gång alltså. På fredag kvällen kom febern, ingen hög sådan. Hade fått jobb 8-20 lördag, söndag den helgen och lite pengakåt som man är med hemvårdstöd kunde jag ju absolut inte hålla mig hemma. Lördagen gick helt bra, gick på panadol hela dagen och slocknade direkt med Malte vid nattningen av guldklimpen. Söndagen var hårdare och jag vaknade med en för hög feber att jag skulle orka hela dagen. Men söndag morgon, vem får man på jobb? tänkte att jag träsar på tills vi hittar en vikarie. 13.45 fick jag gå hem. Lunchen på jobbet var den sista ordentliga måltiden jag fick i mig på ex antal dagar.
Måndag morgon tog jag mig till godby hälsocentralen (hc) för ett halsprov. Har ALDRIG haft så ont i halsen tidigare. Fick inte ens ner mitt saliv. "oj vad full du är i halsen" och sköterskan var säker på att de skulle visa på snabbtestet. Men inte heller på odlingen eller tisdagens snabbtest... Tisdagen var jag i upplösningstillstånd (i princip) hade fått i mig 1/2 glas vatten måndag och 1/2 glas vatten i samband med medicin på tisdag. Så törstig!! Dom hittade inget fel och jag blev skickade till akuten för vidare prover och dropp för att inte bli mera uttorkad. Dom började misstänka körtelfeber, sepsis, meningit, lymfom osv. Skyhöga leukocyter som labben skulle räkna på morgonen efter. Dom måste tydligen vara två för de. Inlagd på medicin över natten. På morgonen kommer två läkare in och presenterar sig som en inremedicin läkare och den andra som onkolog..... NEJ SKIT!!!Man behöver ju inte va den vassaste kniven i lådan för att förstå vart de här pekar....
2 kommentarer:
Jag blir så ledsen :( tänker på dig hela tiden!!! Så jävla orättvist. Kämpa på! Tusen miljontals kramar till dig å alla dina nära ❤️
Helt ofattbart. Och så jävla orättvist och onödigt. Ditt liv tar verkligen tvära kast. Skickar en stora krya-på-dig-kram!!
Skicka en kommentar