Obeskrivligt att komma hem! Känns som man inte varit borta en dag men också en vecka. Konstigt, men man tappar liksom dag/natt när man är på sjukhus. Var lite nervös när jag skulle ut. Hade ju kommit till rums dörren innan de kändes som de skulle bära i kull. Men med sakta mak, taxi,flyg och skjuts är man hemma med mera energi! Hatar verkligen att flyga men tyvärr är de nog bara att övervinna nu när strålningen är på kommande.
Vilken visitation de var på Åbo flygplats. Jag blev av med en läsk för att jag inte tänkte på de. Men dom villa till och med gå i vagnen och till på de känna på Malte! Han sov och tack och lov vaknade han inte. Men tycker de va lite väl eller såg vi hemskt kriminella ut? ;-)
Malte tyckte de va super kul att flyga. Inga ledsna miner alls. Han drack ersättning på vägen upp ifall att men verkade bara tyck de va kul. När vi skulle landa skrattade han bara! Tror han tagit sin fars mod för flygning för jag är livrädd! :-)
3 kommentarer:
Fy tusan va skönt de måste va att komma hem! Och sköt om dej nu, bästa lyckpillret har du ju hemma =)
Jag fick plocka loss ett pikilitet hårspänne och lägga det i en sån där korg och rulla det genom röntgen :P Så nog är det noga ^^
Jag förstår dig hatar också att flyga!! Skönt att Malte gilla det :)
Skicka en kommentar