I lördags var vi till stan för att ta passfoto på hela familjen! Ingen långresa direkt men vi ska till Tallin i mars då sambons mamma blir 50 och dit behöver man ju pass. Både sambons och mitt har gått ut och ja Malte har ju inte varit på några större utsvävningar ännu ;) Hon som tog bilden tyckte Malte blev så gullig så hon bjöd på en bonusbild! Gulligt! :)
Sedan bar det av på inflyttningskalas till min mormor som fått en lägenhet på odalgården. Chokladmarängtårta mums!! När vi for därifrån så började jag känna mig illamående. Funderade om det var så att jag var "nervös" inför kvällen. I den bemärkelsen att jag skulle fara ifrån Malte alltså.
Det hade planerats sen i början på december. Så att alla skulle ha möjlighet och så. Planen var tjejkväll med dom finaste, vin/öl och smörgåstårta. (och utgång för dom som vågade ;) )
Men tchi fick vi. Började med att födelsedagsbarnet ringde och sa att hon fått magsjukan. Fick i mig lite lite smörgåstårta(himla olikt mig!) för vi villa ju inte att smörgåstårtan skulle slängas i onödan och knappt 2 öl innan jag konstaterade att det här blir ingenting. En halvtimme efter jag kom hem så började magsjukan... usch blä urk. Sambon insjuknade morgonen efter så här har vi haft sjukstuga sedan dess. Idag är första dagen man börjar känna sig lite som människa igen. Men känner mig fortfarande slut och orkeslös men det är ju bara och bita ihop när man har en liten att ta hand om. Och jo de är ju övergående. Malte hade lite tokigt i magen i söndags men osäker vad det berodde på.....och ja spyr gör han ju mest hela tiden! Gulle :)
Känns som eländena bara hopar sig just nu. Först den sega magsjukan, sedan då vi blev tvugna att ta bort kissen och nu väntar en mammografi och biopsi på mig. Inget urakut enligt läkaren men så fort som möjligt. Behöver jag säga att jag känner mig lite nervös :/
Sedan bar det av på inflyttningskalas till min mormor som fått en lägenhet på odalgården. Chokladmarängtårta mums!! När vi for därifrån så började jag känna mig illamående. Funderade om det var så att jag var "nervös" inför kvällen. I den bemärkelsen att jag skulle fara ifrån Malte alltså.
Det hade planerats sen i början på december. Så att alla skulle ha möjlighet och så. Planen var tjejkväll med dom finaste, vin/öl och smörgåstårta. (och utgång för dom som vågade ;) )
Men tchi fick vi. Började med att födelsedagsbarnet ringde och sa att hon fått magsjukan. Fick i mig lite lite smörgåstårta(himla olikt mig!) för vi villa ju inte att smörgåstårtan skulle slängas i onödan och knappt 2 öl innan jag konstaterade att det här blir ingenting. En halvtimme efter jag kom hem så började magsjukan... usch blä urk. Sambon insjuknade morgonen efter så här har vi haft sjukstuga sedan dess. Idag är första dagen man börjar känna sig lite som människa igen. Men känner mig fortfarande slut och orkeslös men det är ju bara och bita ihop när man har en liten att ta hand om. Och jo de är ju övergående. Malte hade lite tokigt i magen i söndags men osäker vad det berodde på.....och ja spyr gör han ju mest hela tiden! Gulle :)
Känns som eländena bara hopar sig just nu. Först den sega magsjukan, sedan då vi blev tvugna att ta bort kissen och nu väntar en mammografi och biopsi på mig. Inget urakut enligt läkaren men så fort som möjligt. Behöver jag säga att jag känner mig lite nervös :/
4 kommentarer:
Huu.. Vi har hittills sluppit magsjukan fast flera runt oss haft. Och lilla kissen.. :(
Och dina undersökningar låter ju inte speciellt roligt. Håller tummarna för det bästa.
Ibland händer det mycket på en gång, man får väll hoppas att ni har det avklarat för ett tag framöver sen och bara får va friska och glada och njuta av vardagen! :)
Verkar mycket nu :( å din nervositet e helt befogad! men allt blir bra ska du se.
Men fy då era stackare! :(
Jag har haft en knöl i mitt ena bröst nått år nu, mig skratta läkaren åt och sa tror du att du har bröstcancer som är så ung.(Nej jag har aldrig tur med läkare!). Tommy var med som stöd och jag krävde att få en undersökning för han ville inte göra något..fick iaf komma på ett ultraljud där en annan läkare sa det är en vätskefylld blåsa vi kan tömma den om den blir större. Inte något mera jag går fortfarande och oroar mig titt som tätt..tycker att den borde kollas upp med jämna mellanrum eller att de åtminstone skulle tagit en biopsi. Har tänkt ringa till cityläkarna istället och hoppas på bättre hjälp..men har inte kommit mig för. Men iallafall så förstår jag din nervositet, men det är säkert något ofarligt, tydligen vanligare än man tror..
Tack hörrni! Hittade knölen förra tisdagen och i torsdags kom jag mig för att ringa. Fick tid till hc i måndags. Läkaren tog de faktiskt på allvar och skickade efter en subakut tid, så redan på måndag ska jag på mammo och vad det stod på kallelsen ultraljud. De är väl beroende på vad dom hittar... Den måste ha växt ruskigt fort med tanke på att den e 3x 3,5 cm stor. Och jag ha aldrig kännt den tidigare.. Nu känner jag den till och med när jag bara drar på bröstet :/
Obehagligt men man får tänka så att vi har ingen bröstcancer i släkten och jag är under 30(ovanligt med bröstcancer före de) Iallafall känns de som man får en tankeställare och livet stannar upp lite. Tänk om liksom....
Men vi får se vad dom säger.
Skicka en kommentar