onsdag 20 februari 2013

Fortsättningen

Här planeras föräldraledighet och hemvårdstöd. Tanken/önskan är att fortsatt vara hemma med knodden. Jag kommer att ge mina 12 sista dagar till sambon som då kommer att få 36 dagar istället, det blir alltså sex veckor för honom. Grejen är den att vi bägge inte får vara hemma med honom under samma tid. Frågan är då om jag tar semester eller tjänstledigt. För mig spelar det ju förstås ingen roll när jag ändå blir hemma men man vill ju helst ha så mycket ut av det som möjligt :) Ska laga mig till kommunkansliet nästa vecka för att höra hur man får göra eller vad dom rekomenderar.

Önskan är att vara hemma till han blir 3 men det får ekonomin avgöra. Det som är så bra är att man ju får jobba "hur mycket som helst" med hemvårdstödet så länge man inte utnyttjar kommunaldagvård. Och med mitt jobb/utbildning finns det ju allt som oftast inhopp dag/kväll/natt och helger.

Känns alldeles för tidigt för mig att sätta honom på dagmamma/dagis. Usch bara tanken att inte veta hur han har det under dagen, om han är ledsen,vad han äter osv... 

4 kommentarer:

Emy sa...

Ja, det klurigt det där med ledigheter och ekonomi... Ibland skulle man önska att man var gjord av pengar ;) Hmm, är det från ditt jobb de säger att båda inte får vara hemma samtidigt? För så vitt jag vet så får båda visst vara hemma men det är bara den ena förälderna som får föräldrapengar från FPA.
Grattis i efterskott till Malte på halvårs dagen :)

Babyboom sa...

Jag tog semester när T tog ut pappamånaden. denna gång måste jag höra om jag kan ta d igen å ändå ha semester att ta ut när jag kommer tillbaka... man tjänar ju inte in semester när man e vårdledig å semester vill jag ha när jag börjar jobba igen...

Linda sa...

Tack! :) Ja nu blev jag himla osäker... Var ha jag fått de ifrån? Jag vet faktiskt inte!

Jo man vill ju gärna ha semester när man kommer tillbaka oxå hur nu man ska lyckas med de! :) En hel vetenskap och sätta sig in i tycker jag! Men de ska väl bli bra till slut.

Altin sa...

De måste man väl säga är de bästa med vårt yrke, att de är lätt att ta några inhopps pass och få ihop lite pengar. För de behövs ju alltid folk till vården.
Å man vill ju gärna va hemma så länge som man kan. Jag själv skulle aldrig vilja sätta mitt barn hos nån annan fören de kan prata och förmedla sig.. De skulle kännas himla konstigt...